fredag 20 maj 2011

Jorå, visst

...är hon sjösatt. 

Chefen och Molly

Men först käkade vi lite, 

Uno och jag

sen mastade vi på.

Molly Uno och jag

Ps. Ni får stilla er, jag har inte tid att redigera den fantastiska videofilmen om händelsen just nu.

8 kommentarer:

  1. Puh! Det var på tiden att hon kom i sitt rätta element.

    Men... det ser ut som att Ni sitter och äter? Har Ni tid med sånt? Jag hinner aldrig ta rast när jag jobbar...

    SvaraRadera
  2. Asså, så här var det. Vi kom tre timmar i god tid. Men lyftnissen körde med African time, dvs. det händer när - och om - det händer. Under den frigjorda tiden drog vi runt, kollade båtar, snackade skånska (nödvändigt ibland) och blev så småningom bjudna på en nygrillad köttabit. Jag chefen (Badardottern alltså) och Badaren tog för oss, til detta lättöl och gladsnack om farliga seglatser och motorhaverier. Badarbotorn var det häftigaste på länge, mjuk gång, tyst som en mus, och sprillans nu fast gammal. Så vill även jag åldras...

    SvaraRadera
  3. ...vill komplettera: Just som badaren stigit ombord med sin del av masten (vid mina ben finns den andra) fick han vantet runt halsen. Illa, men gick bra....

    SvaraRadera
  4. Så nu simmar Molly som en svan igen! Det var då för väl!

    SvaraRadera
  5. Lennart: Bättre sent än aldrig vettu!

    Käket ja, läs Unos glasklara utläggning om det och mycket annat som vi hann med.

    Normalt så har vi inte tid men något så låg prioriterat tjafs som mat.

    SvaraRadera
  6. Uno: Tror jag ska kalla snurran för "katten" faktiskt, hon är som en smekning för örat... Ja inte bara för örat, hon är en juvel, fast hon bara är en snurra. Ja bara och bara ... det är inte bara det!

    SvaraRadera
  7. Uno - igen: Blev nästan hängd, men det är väl smällar man får ta för den goda saken att få Molly riggad... Förstår jag.

    SvaraRadera
  8. BB: visst är hon som en svan, graciös som få.

    Jorå, det var nog på tiden kan jag tro.

    SvaraRadera