måndag 28 februari 2011

Första "segelbåten"

Min kompis Totte och jag hade tillgång till en väldigt gammal och väl intjärad s.k. Singösnipa. Premiär turen till havs på egen hand företogs på Ålandshav i denna - som det kanske egentligen heter - skötbåt av Singötyp, 6 m, 2 master, 12 kvm sprisegel.

Med två citronil några bullar och ett paket Mariekex samt en flytväst bestående av två snören trädda genom några korkar, startade vi vår färd.
Vi gjorde bra fart (tyckte vi) i halvvinden med kurs mot Understensfyr.

Efter kanske en timmes segling tvärdog vinden. Stora svarta moln tornade upp sig i horisonten, och blixtarna tävlade om att lysa starkast.


Efter ett rådslag då det även mumsandes på skaffningen var goda råd dyra. Ovädret närmade sig oroväckande fort, och vinden, regnet och våghöjden ökade i kvadrat.
Vår båttyp är inte direkt känd för sina kryssningsegenskaper, så det var att ta ner segel och fälla masterna. Som tur var så är snipan utrustad med två par åror, men att ro en gammal snipa i motvind och hög sjö är ingen lek för två 12-13 åringar.
Dyngsura och med ömmande kroppar och skinnflådda handflator, nådde vi efter några timmars rodd äntligen båthuset. Den sommaren blev det inte några mer turer till havs, vi höll oss längs med kusten efter den läxan.

4 kommentarer:

  1. 'an ente nådig te a tas me så som 'an likar se te å bli! sa en av gubbarna i ”Gråsjälen”
    Ente värre en att röra om i en pisspotta! sa den andre!

    Tur att ni slapp bada!

    SvaraRadera
  2. Ja du... Havet kan vara vresigt när det sätter den sidan till.
    Blöta blev vi allt, och kallt var bara förnamnet på havsvattnet, men vi höll oss varma genom att ro och med jämna mellanrum, länsa båten från regn och stänkvatten.
    Om det blivit ett ofrivilligt bad därute på öppet vatten, hade det nog blivit det sista är jag rädd för.
    Tack och lov så var de gamla sniporna oerhört sjövärdiga, samt att vi från barnsben fått vara med på sjön och lärt oss hur hur man ska förhålla sig till den.

    SvaraRadera
  3. Jasså..Det är här du gömmer dig? Ja..Om du vill ha tillbaka din soffa så får du allt komma in till mig och säga det..Förresten..Ska du aldrig komma tillbaka till ab-bloggen eller?

    *kramas massor*

    SvaraRadera
  4. Just det, det är här jag är!
    Inte för att jag känner att jag behöver "gömma" mig, utan för att jag tröttnat på "högerspalten". Om det är tillfälligt vete gudarna, men just nu är jag nöjd med att skriva av mig här i min båtblogg.
    Soffan ja, den får du gärna lång låna. När jag känner att jag behöver vila, så får jag hålla tillgodo med Mollys mjuka blå-vita dynor. :)

    Kram kram

    SvaraRadera